101119

Var på Annikas begravning idag,en fin sådan, med över 100 personer i kyrkan. Det fanns inte sittplatser till alla, hennes konfirmationspräst höll i ceremonin. Annika blev bara 40 år, kämpade mott sin sjukdom länge och väl. Hon var en tjej som alltid skrattade och var glad. Hon hade sagt hur hon ville ha sin begravning, valt musik mm, hon fick som hon ville sånär som på en punkt, en låt ville inte prästen spela i kyrkan. Den fick vi till kaffet ( Vad har du under blusen Rut), så typiskt Annika.
Det har varit en tung dag, satt jämte hennes föräldrar efteråt, känner dom mycket väl, det kändes skönt att kunna prat med dem. När jag kom hem tände jag ett ljus för Annika, det har brunit hela kvällen, med en stadig låga, bilden på henne står under ljuset. Tände även ett ljus i lyktan på trappan, det kommer att brinna i flera dygn. Har gråttit några gånger under kvällen, det kommer över mig, blir så ledsen. Så som jag känner mig, så kan man undra hur familjen mår, tänker på dem, hoppas dom vet det. I morgon är det dagen efter, bara att ta nya tag.
En ängel kom och for, ska alltid minnas dig Annika, ditt leende och glada uppsyn.
Kramar Carina.